Så fungerar vårdbemanning – en guide för vårdgivare

Att hyra in vårdpersonal är för många verksamheter en nödvändig del av kompetensförsörjningen – men hur fungerar det egentligen, och vad ska man tänka på som vårdgivare? Här går vi igenom grunderna i vårdbemanning.

När används bemanning i vården?

De vanligaste situationerna är vakanser som inte hunnit tillsättas, föräldraledigheter och sjukskrivningar, semesterperioder samt tillfälliga toppar i vårdbehovet. Bemanning används också strategiskt: för att säkra kontinuitet under rekrytering av fast personal eller för att klara vårdgarantin.

Så väljer du rätt bemanningspartner

• Kvalitetssäkring: Hur kontrolleras legitimation, referenser och kompetens? Ett ISO 9001-certifierat ledningssystem är en bra indikator.
• Avtal och villkor: Har leverantören kollektivavtal och fullständiga försäkringar för sina konsulter?
• Ekonomisk stabilitet: Kontrollera kreditvärdighet – en leverantör som ska finnas kvar genom hela uppdraget.
• Prissättning: Fråga hur priset sätts. FlexCare tillämpar som enda bolag i branschen ett vinsttak för att motverka överprissättning.
• Uppföljning: En bra partner följer upp uppdragen löpande och har en namngiven kontaktperson för er verksamhet.

Ramavtal och direktupphandling

Regioner och kommuner avropar oftast bemanning via ramavtal som upphandlats enligt LOU. Privata vårdgivare kan avtala direkt. FlexCare har ramavtal och avtal med nästan alla Sveriges regioner och lång erfarenhet av båda formerna.

Vad kostar vårdbemanning?

Kostnaden beror på yrkesgrupp, specialitet, omfattning, ort och hur akut behovet är. Rätt använd är bemanning ett kostnadseffektivt sätt att säkra intäkter, vårdproduktion och arbetsmiljö – en obesatt läkarlinje kostar ofta mer än en inhyrd läkare.

Vill du veta mer? Läs om vår läkarbemanning och sjuksköterskebemanning, eller kontakta oss direkt.